Oh, really.
Jaha, då var man här igen. Tillbaka i bloggsitsen efter en lång tids uppehåll från dagligt bloggande. Ser ni ironin?
Själva grejen med att blogga har jag själv aldrig riktigt fattat. Jag gör det enbart för egen vinning och jag gör det närhelst jag känner för det. Kul för dem som kan tjäna pengar på det, även om jag inte tycker om det. Jag är inte den som fyller bloggen med en massa skit som till exempel vad jag åt för någonting vid sidan av mitt kaffe när jag fikade på förmiddagen. Jag är den som skriver för att jag inte har något bättre för mig, eller för att jag, i 0.1 % av fallen, vill förmedla något till de obefintliga stammisar jag har här bloggen. Och det känns ju ganska ovärt. Att förmedla någonting till ingen, därför skriver jag för att förmedla någonting till mig själv, eller i bästa fall: ingen.
Läsning ska vara givande annars är det bara tråkigt.
Oh, well. Då var sågningen av bloggen avklarat och då kan bloggandet börja. Men var ska man börja? Hm, borde nog tänkt igenom detta en extra gång innan jag började skriva. Men nu är jag fast så förbered er på en massa dynga signerat Joel Jonsson.
Skolan, kan man börja med. Skolan är roten till allt ont och gott. Källan till allt som får en att må dåligt samt källan till det mesta som får en att må bra. Plugg, plugg, plugg. Det mesta meningslöst som man inte kommer få någon nytta av i framtiden. Vem bryr sig om någons analytiska förmåga inom naturkunskapen egentligen? Förutom marinbiologer?
Aja, det där visste ni väl redan men jag kör vidare ändå. Eller vänta nu kom jag av mig.
Är inne och kollar site, en guide om pubbar på Irland.
Vi hörs!
Själva grejen med att blogga har jag själv aldrig riktigt fattat. Jag gör det enbart för egen vinning och jag gör det närhelst jag känner för det. Kul för dem som kan tjäna pengar på det, även om jag inte tycker om det. Jag är inte den som fyller bloggen med en massa skit som till exempel vad jag åt för någonting vid sidan av mitt kaffe när jag fikade på förmiddagen. Jag är den som skriver för att jag inte har något bättre för mig, eller för att jag, i 0.1 % av fallen, vill förmedla något till de obefintliga stammisar jag har här bloggen. Och det känns ju ganska ovärt. Att förmedla någonting till ingen, därför skriver jag för att förmedla någonting till mig själv, eller i bästa fall: ingen.
Läsning ska vara givande annars är det bara tråkigt.
Oh, well. Då var sågningen av bloggen avklarat och då kan bloggandet börja. Men var ska man börja? Hm, borde nog tänkt igenom detta en extra gång innan jag började skriva. Men nu är jag fast så förbered er på en massa dynga signerat Joel Jonsson.
Skolan, kan man börja med. Skolan är roten till allt ont och gott. Källan till allt som får en att må dåligt samt källan till det mesta som får en att må bra. Plugg, plugg, plugg. Det mesta meningslöst som man inte kommer få någon nytta av i framtiden. Vem bryr sig om någons analytiska förmåga inom naturkunskapen egentligen? Förutom marinbiologer?
Aja, det där visste ni väl redan men jag kör vidare ändå. Eller vänta nu kom jag av mig.
Är inne och kollar site, en guide om pubbar på Irland.
Vi hörs!
Kommentarer
Trackback
