Hike

Hajk. För en gångs skull ser jag fram emot den. Det kommer vara blött, kallt, blåsigt osv. Men det kommer vara kul. Med människorna på SMID blir nästan inget tråkigt. De liksom vet varje liten gest utantill som gör en glad. Har också hört från tidigare treor att denna hajk är den roligaste, tvåan är jobbigast och ettan lättast.

För er som inte vet ska vi paddla i tre dagar. Det kommer vara ganska jobbigt och inte mycket sova kommer det bli, skruvandes på ett liggunderlag i minusgrader. Förstår mig faktiskt inte på folk som gör detta frivilligt.

Har iallafall maxat väskan med cola, chips och godis, samt lite torrpasta och annat oväsentligt. 

Back on friday

alldagligt

Fett vardagligt mitt liv är just nu. skola, träning, skola, träning, skola, träning.
Tur bara att man går ett program med världens härligaste människor och att träna är kul.
Annars hade man väl gått under på ett eller annat sätt.

Det måste bli kryssning med klasserna A+B sen! Givet!

Engelska muntlig redovisning på måndag. Jag, celsing, bide, petra e, simon helg (om han kommer vara i skolan då och isfall får han vara kameraman). Jag ska agera programledare i form av conan o'brien. Vi skrev manuset idag.

Dagens person: Wiklund, religionslärare. Finns inte mycket bättre lärare enligt mig :)

handbollscup

Steg 1 var för enkelt som vanligt. Vi vann med 23, 22, 17 och 14 måls marginal de fyra matcherna.

Men en sak slog mig. Jag vill inte bli senior. Då kommer det inga mer handbollscuper. Inge ligga och kramas på luftmadrasser om kvällarna.

Tänkte sammanfatta helgen med några snabba:

Lördag: Färd ner, spöa skiten ur motståndarna, käk på Åby "krog", sexgenomgång av Joakim Cederroos, sova
Söndag: Vakna, läsa kalle anka vid frukosten, vinna lite till, packa/städa, hem och kolla guif, som imponerade

Nu stundar Fotbollskanalen Europa på TV4 sen sömn i sin egna säng vilket alltid är lika skönt efter handbollscup.

g'natt


Kristian Anttila

Fredagskvällen spenderades i nyktert tillstånd kollandes på Kristian Anttillas uppträdande på RAW. Riktigt bra artist men det första som jag tänkte angående denna artist var "jag trodde han skulle vara snyggare". Det tror jag mest bara för att nutida artister har utseendet. Det går inte att slå igenom utan utseendet. Nu menar jag inte att Kristian Anttilla har slagit igenom riktigt ordentligt än, han spelade ju trots allt på RAW i Eskilstuna. Men han spelade på Peace & Love förra året vilket måste vara ett kvitto på att han är en välkänd artist som är påväg mot sitt riktigt stora genombrott.

Varför skriver jag så mycket om Kristian Anttila?

Emellertid var sällskapet mycket bra. Rasmus, Rasmus (ja, öisarna. Se tidigare inlägg),  Loa och Gärd. Alla höll sig nyktra och tog in atmosfären inne på stans mest åsidosatta krog. Den främsta anledningen som jag och Loa höll oss nyktra var att vi ska spela steg 1 i Junior-SM imorgon. Bides främsta anledning var att han inte riktigt var säker på om han var frisk från sin körtelfeber. Gärds anledning, som också är den bästa(?), var att han körde. Vi ville se ett schysst uppträdande från en underskattad artist helt enkelt. Alm ville väl helt enkelt inte bli helt wasted medan vi andra var nyktra som fyra huvudkuddar.

Ja, det var det.

Godnatt


Öis

Gårdagen var smått surrealistiskt måste jag bekänna.

Dagen började med gym klockan 8.00 i munktellarenans källare, ASK. Det är vanligt för en tisdag men det jobbiga med det här passet var att jag fick nackspärr när jag skulle maxa mig i bänkpress. Så resten av passet kunde jag knappt köra någonting förutom bröderna strandraggare, biceps & triceps. Det tar ju typ 10 minuter sen satte jag mig på cykeln och körde spinning resten av passet, väldigt trist.

Sen fortsatte dagen i vanlig ordning, grovt besvärad av min nackspärr. Däremot fick jag reda på att Rasmus & Rasmus (alm&bide) skulle kolla på Örgryte IS mot Assyriska FF i Södertälje. Det var tydligen seriefinal i superettan. De inbitna öisarna var lyriska över den kommande matchen medan jag själv såg framemot att se Markus Allbäck live. Vägen ner (eller upp?) till Södertälje kantades av att Bide körde fel ett par gånger men till slut var vi framme vid Södertäljes Fotbollsarena, även känd som Yalla-vallen. Fyndigt. Fick se Södertälje mer inifrån och det sjuka med den staden(orten?) är att de faktiskt har en moské.

Innan matchen hade sparkats igång stod vi några meter från bland andra Markus Allbäck när de satt och stretchade. Kändes surrealistiskt, inte visste jag det när jag vakna på morgonen. Vi stod på bortasektionen med ett 50-tal göteborgare varav i alla fall hälften var berusade. När öis gjorde 1-0, vilket också blev slutresultatet, sprang de berusade göteborgarna och ställde sig på staketet och ryckte i skyddsnätet. Var på vippen att ryckas med i vågen men hann hejda mig. När matchen var slut och spelarna skulle komma och tacka oss hamnade vi tre tydligen längst fram och jag kände mig bara tvungen att hoppa när orden "Alla som älskar öis hoppar nu" skrålade från göteborgarnas halsar. Skulle se förjävligt ut annars och jag skulle förmodligen få spö om jag inte hoppade. Fick se Allbäck ge sin tröja till en lycklig typ(Ramusarna dog av avund) samt ge en high-five till öis målvakt eftersom han höll nollan och gjorde en ganska bra match.

Jaha, då har man vart öisare för en kväll också.
Surrealism på hög nivå.

Jag är inte öisare så ni vet. Inte än i alla fall.

Vi vill, vi ska till Allsvenskan
Vi ligger etta, var ligger ni?

skägge

Skägget börjar ta sig en aning nu. Jo, vi är ett antal killar på smid som har pakt att inte raka sig före hajken. Det är två veckor kvar nu och det har hållit på i två veckor. Leder gör nog Loa, bide eller dansken. Klar ledning där, sen sitter nog jag på en blygsam fjärdeplats. Måns, sebbe och några till ska vi inte ens snacka om.  De tre övriga kommer se gräsliga ut om två veckor. Fast frågan är vad som är gräsligast? Mycket, jämnt och något pedofilaktigt skägg eller mysmusche och fjun på hakan? Känns skönt att jag har ingetdera, än :)

Känns som en stor börda har lyfts ifrån mig nu. Jag har lämnat in Fair play-arbetet, skrivit en avhandling om joddling och har snart läst ut engelskaboken.

Ändå är det en inlämning och en muntlig redovisning kvar den här veckan. Varför är jag nöjd?

/ CJ

resultat av en grådaskig söndag.

Nej, nu är det dags för en uppdatering här igen (dunder och brak). Kan börja detta helt meningslösa inlägg att jag blivit helt såld på The Pogues. Grymt band rakt igenom, från Irland.

Nåväl, tillbaks till det oväsentliga. Jobb fredag och lördag, krogen lördag, plugg söndag. Faktum är att jag just nu tar en paus i pluggandet. På grund av saker som inte bör tas upp här så fick jag ganska nyligen ett ännu större ansvar i vårat grupparbete - som ska vara inlämnat imorgon.

Fick ett samtal från 30-talet och de ville ha sitt uttryck "nåväl" tillbaka. Varför använde jag det?
Sjukt gammaldags och typiskt mig, likaså (där kom det igen) "dock" som jag också använder mig av väldigt ofta. VARFÖR? Kanske var det att jag läste böcker som ung liten parvel. Detta läsandet la jag dock på hyllorna för att samla damm i takt med att tekniken och internet hann ifatt mig.

OBS! SKRYT!
Fick MVG på en uppsats i veckan. Hade tydligen fått läraren att gråta. Och när hon gav mig den tillbaka kollade hon på mig med blanka ögon och kved: "makalöst, joel". Okej, lite kryddat men hon grät och ordet makalöst användes och i hennes reflektion stod det att jag borde fundera över en författarkarriär när jag lagt handbollsklistret på hyllan tillsammans med bokläsandet jag ägnade mig åt som yngre.

/ Joel C. Jonsson

Vad är syftet?

Har mer eller mindre tappat greppet om det här med "communityn". Jag har på senare tid bara använt internet som den informations-källa den egentligen är. Det finns ju faktiskt oändligt med kunskap på internet så det är helt sinnessjukt.

Men vad är då syftet att umgås via internet? Det hela känns faktiskt ganska omodernt numera. Det var häftigt för ett par år sedan, mellanstadiet och högstadiet, när lunarstorm fortfarande var "nytt" eller "spännande". Det är ju faktiskt rent av associalt att ta kontakt med någon och lära känna någon enbart genom internet och sedan träffas för att inse att personen inte var så unik som man först trodde.

Eller hur?

RSS 2.0